Ett UF-företag är ett övningsföretag där elever på gymnasiet startar, driver och avvecklar ett företag inom ramen för Ung Företagsamhet. Men vilka regler gäller egentligen för UF-företag?
I juridisk mening är företaget inget ”riktigt företag” men ses som ett enkelt bolag. Detta innehär att ”delägarna” inte kan ingå avtal, äga tillgångar eller låna pengar. Istället är det respektive delägare som säljer, gör inköp och kommer att deklarera sin del av vinsten.
Finansiering
Men hur skall man kunna starta företag om man inte får låna pengar kanske du undrar? Det finns flera olika sätt och det vanligaste är att sälja riskkapitalsedlar som finns i valörerna 10 till 300 kr. Men det finns fler möjligheter, vet du vad?
Man kan till exempel sälja en startup-produkt som kan vara allt från färska frallor som levereras till kundernas dörr till chokladbollar. Förra hösten var det en hel del av företagen på Bäckängsgymnasiet som valde att sälja kaffe genom en före detta UF-elev Mathilda från Success by Health. Ett av företagen drog in tusentals kronor på detta sätt vilket gjorde att de inte behövde sälja något externt riskkapital alls.
Regler
Även fast UF-företag som sagt inte ses som ett ”riktigt” företag finns det en hel del primära saker som UF-företagarna verkligen måste ha koll på som att de:
- måste erbjuda alla kunder kvitto
- inte kan anställa personal
- inte har något organisationsnummer (men kan ange UF-nummer eller någons personnummer vid beställningar)
- har dokumentationsskyldighet (kassabok eller bokföringsprogram)
- måste spara alla kvitton i 6 år
- inte momsregistreras (betalar moms men får inte själva lägga på moms på sina varor eller tjänster)
- inte får ”dra av” välgörenhet och personalaktiviteter
- i vissa fall betalar sociala avgifter (om vinsten är över 1000 kr/ medlem)
- inte skall redovisa ev. priser på UF-mässor eftersom de är skattefria
Lagar
Dessutom finns det en mängd lagar och regler som även UF-företag måste följa. Detta omfattar allt från GDPR till produktsäkerhetslagen. Eftersom en del lagar beror på den bransch man är i, måste man noga kolla upp vilka som gäller för respektive företag. En bra sida med vanliga lagar hittar man hos Konsumentverket.
Det finns verkligen en djungel av lagar men det är viktigt att ta sig tid att kolla igenom de man berörs av så man inte råkar göra något av följande lagbrott:
- producerar en hemmagjord kosmetisk produkt (strider mot Ung företagsamhets regler)
- producerar hemmagjord mat (utan godkännande från Livsmedelverket och din hemkommun)
- lägger upp bilder på företagets sociala medier utan tillstånd ( GDPR)
- tar ett ”upptaget” företagsnamn (varumärkesskydd)
- skickar inte iväg de sju pliktexemplaren av sin bok till universitetsbiblioteken (lagen om pliktexemplar)
- har ingen innehållsförteckning & bäst före datum osv. på sina matvaror (livsmedelsinformation)
- har ingen etikett på sina textila produkter (textilförordningen)
- marknadsför varan eller tjänsten som mycket bättre än vad den är (marknadsföringslagen)
- använder upphovsrättsskyddad musik utan tillstånd i marknadsföring eller på event (upphovsrätt)
För att veta precis vad som gäller för respektive UF-företag är det även bra att läsa på ordentligt hos Skatteverket och såklart prata med lärare, rådgivare och UF-kontoret för att vara på den säkra sidan.
Ett UF-företag är alltså inget ”riktigt” företag men behöver ändå följa lagar och regler. Detta är till skydd för både UF-företagarna och konsumenterna men kan ibland ses som en djungel! Men tänk vad mycket UF-företagarna upplever och lär sig som de kommer att ha stor nytta av både som UF-företagare och i framtiden. Du vet väl att elever som drivit UF-företag i mycket högre utsträckning startar företag som vuxna?
